Tillbaka från nya vetten i Borås. Atka fick sin vaccination och var bara lite rädd, bra pojke! Men munkorg på är det som gäller. Men när vet är klar är han så glad så och är framme och hälsar och allt...knashund! Iluaq får 20 dagar antibiotikakur (IGEN!) för den illröda magen, kör på med nya fordret en säck till och sedan får vi se. Kommer det tillbaka igen då får det bli specialfoder och allergiutredning kan jag tro...urk. Han fick heller inte sin vaccination på grund av inflammationen    PLUTTIS! Kom på att jag tänkt lite dumt, jag skulle ju satt honom på samma foder som han hade när han var liten som fungerade...men får hoppas detta går lika bra. Håll tummarna alla, detta är inte kul!

Igår rymde Atka...eller han liksom strosade iväg och var borta snarare. Vi var på gården och grejade och plötsligt saknade jag honom och han kom inte när jag ropade. Vi hade nyss inkommit från en timmas prommenad. Tog en vända med bilen för att leta men varken såg eller hörde något. Kom tillbaka hem och då hördes det, det omisskännliga ljudet av en malamute som ställer älg: ståndsyl   

Det var bara att åka ivgä och försöka fånga in SKITHUNDEN! Han har inte ställt älg sedan han var ett år så två års lugn har vi haft...stöööön! Traskade iväg i skogen och Iluaq fick sitta i bilen och vänta. Såg Atka i skogen men så stack älgen och han iväg. Kom nära en gång till och såg Atka jobba och jag visslade på honom och han tittade på mig men så stack älgen igen och han efter. Förbannat! Följde honom och kom tillbaka till bilen och hade kontakt med pappa som var på väg till fots från andra hållet. Körde runt en bit och hörde honom nära men  vi sa att vi skulle vänta lite, älgen var ju så spattig nu.

Satt där och väntade och han ylade...och då blev det tyst...helt tyst...Pappa hörde honom inte heller när han var på väg genom skogen. Åkte och hämtade Magnus som suttit i en timma i Borgstena och väntat vi det här laget. Jag hade fått mig en prommenad på sammanlagt 2,5h...och ingen mat..och det var kallt vid det här laget! Kom hem men ingen Atka.

Fick ta mig en dusch så jag blev varm och lite nyponsoppa och sedan på med pannlampan och ut och ta en sväng till, även om det inte var någon större vits i mörkret. Vi gick ner i skogen  och tittade men inget. Ganska så uppgiven och rädd vid det här laget, malamuten är ju inte snabbaste hunden precis och risken att han blivit sparkad kändes hög. Dessutom finns ju alltid risken att han kunde gått ner sig på mossen när han var trött. HEMSKT!

Vi ger upp och går hem och när vi är nära gårdsplanen säger jag och Magnus i kör...att är inte det där ett par ögon??? På gården sitter en trött och smutslig Atka och väntar på oss, så glad han BLEV när vi kom!        Och gissa hur glad jag blev??? LÄTTNADEN var TOTAL!

Så nu väntar en hel del träning...igen...pust!

Att ha hund är kul...nätan jämt   

 

Veronica

29 september 2010 15:23

Men hualigen så läskigt när det blev tyst sådär!! Åh vilken lycka när han satt hemma på gården, man hinner tänka tusen tankar när sånt här händer. =/Hade Sälka på älgjakt när hon var 9-10 månader. Hon svarade varje gång jag ropade på henne, med yyyyyl, sedan tystnade det och jag dog nästan innan vi hittade henne springande bakom en joggare. Hon blev väl less och hakade på närmsta människa hon hittade. *s* Håller alla tummar och tassar för Iluaq! Hoppas han blir av med sin röda mage. *kramar*

http://tanaraqhuskies.bloggplatsen.se

 

ulrica ö

29 september 2010 15:35

ja, när hundarna rymmer är det inte kul - själv bodde jag ju mitt ute i skogen o två rymde, men bara Cd kom tillbaka.. Den natten o oron glömmer jag aldrig, och jag önskar ingen annan det slutet - fick hämta henne på tågstation i degerfors... fy va jag grät. Efter det får jag Panik när hundarna drar - om man inte är milsvis ute i skogen då.. Det är så lätt hänt!! Tur det gick bra!

http://malamuter.blogspot.com

 

Christina

29 september 2010 18:09

Håller tummarna för att lilla Iluaq blir bra nu så att ni slipper göra en allergiutredning. Inukshuk hade ju röda prickar på magen när han var liten men det har helt försvunnit nu. Vet inte om det var fodret (Magnusson högenergi) han inte tålde eller om han bara växte ifrån det men det har aldrig kommit tillbaka i alla fall. *peppar, peppar*

Vilken lycka när Atka satt och väntade på gården igår. Har varit med om tre försvunna hundar i mitt liv och väntan är fruktansvärd, särskilt när man har bra fantasi och kan tänka på allt möjligt (och omöjligt) som kan hända.

*Nospussar till pojkarna*

http://malamuteberger.bloggagratis.se

 

FRIDA!

30 september 2010 09:51

Tack för peppingen, för det här pillerätandet är inte kul :( Hoppas på att foderbytet ska göra susen och det blir stop på frolic och sånt, bara kött och korv och blodpuddning som belöning, tror Iluaq inte alls kommer klaga :)
Atka är trött i kroppen efter turen, lite ont har han, MÅSTE köpa täcke nu!!!

http://www.malamuterna.bloggplatsen.se

 

Malin o Alba

4 oktober 2010 07:47

Jobbigt med allergi... vad får han för foder... finns riktiga "mördare" ute på marknaden.. där allergi är mer ett faktum än ett kanske...tyvärr... Jag ska aaaaldrig byta från standart.. mer "hundnaturligt" kan ett torrfoder inte bli... mindre fett och massor av kött och inga spannmål förutom liite ris... hundar "tål" inte spannmål....kram o håller tummen!

http://malinalba.blogg.se

 

Brittis

4 oktober 2010 09:49

Vilken lättnad att Atka kom hem hel och hållen! Märkte att jag höll andan när jag läste...det är så otäckt med bortsprungna hundar. Tappade Sinik en gång och det var jättejobbigt. Hoppas att lillens utslag går bort nu och därmed stannar borta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nog för att jag har en liten gap och skrik AB till vovve (läs Iluaq) men det finns gränser! Nu låter det som om jag startar larmet i bilen och/eller misshandlar något stackars djur (inte hund alltså), varje gång som jag öppnar en dörr. Jag blir döv, ...

En i allmänhet ganska trist dag...och vecka egentligen. Atka är sjuk igen, har fått tillbaka urinvägsinfektionen men denna gången med äggvita i urinprovet och förstorad prostata. USH! Stackarn får nu äta antibiotika och dessutom blev han kastrerad ...

Idag fick det blir personspår till båda vovvarna. Både korta och i ordentligt med vind så jag visste ju inte helt hur det skulle gå...länge sedan dom spårade också! Iluaq fick sitta och gapa vid trappan och jag gick iväg med Atka. Han var så supe...

Tycker ni det har helt dött av i min blogg? Det har det tyvärr...men har lite att skylla på... Har haft brist på egen dator men har nu införskaffat en! Har tillfälligt tre jobb och ett styrelseuppdrag...tar liiiite mer tid än innan! Har två w...

Idag kastade vi oss ut i det vackra vädret på en något annorlunda tur, visade det sig! Magnus åkte först på skotern och jag efter med hundarna på släden och sist kom mamma och pappa med Dudde på skidor. Ute på mossen var det helt underbart vackert!...