Malamuterna

Alla inlägg under augusti 2010

Av FRIDA! - 20 augusti 2010 15:05

Idag är det dags att svära över hundhelvetet   

Jag och min far tänkte ta oss en prommenad runt sjön i finvädret och han stod utanför grinden med Dudde när jag och mina vovvar kom fram. Iluaq blir så himla glad och till sig och galopperar frammåt och jag har fullt sjå att hålla emot. Hur mycket har man att sätta till när hundarna väger mer än en själv och dessutom har fyra ben var? INTE så mycket som man VILL...

Vi går en liten bit och Dudde tar en avstickare in åt höger, kommer ut på vägen och då är vi plötsligt för nära. Pappa ser att detta och börjar dra undan Dudde för att öka avståndet.

Som alltid i dessa lägen triggas hundarna och det blir ett GAPANDE på Atka och Dudde. Pappa backar, TRILLAR, min rycker fram, jag sliter för allt jag är värd. Pappa kommer på fötter, jag får lite mer tag men Atka och Dudde vrålgapar fortfarande. Iluaq ska in emellan och försöka få dom att leka istället " titta på mig, haha, ska vi busa, hallåååå, titta på miiiig"...himla bra, NOT.

Pappa backar och trillar iGEN och jag faller framstupa. Man får faktiskt lite bättre tag när man ligger ner... Pappa får fatt på Dudden och nu får vi äntligen ordning på allt. Säger till Iluaq att komma till mig och han kommer fram bums, godingen som bara vill busa lite   Atka är fortfarande upprörd och det kan jag lova att jag är också. HELVETES FÖRBANNADE SKITHUND...typ,..


Pappa hade fått en rispa på näsan och råkat bita sig i läppen i tumultet och fick gå in och kolla upp det. Sedan börjar vi gå igen och det tar kanske 5-10 min innan Atka lägger raggen och slutar stanna och titta bakåt hela tiden. Iluaq bara trallar på och är glad och badar i diket! Vi går våran prommenad och allt är ok. Papa och Dudde går till och med förbi när mina två står och dricker i en bäck lite senare och allt går bra. Iluaq tycker dock att det är pyton att dom går där långt framför oss så han drar men man får välja sina strider så jag låter honom lållas så länge han inte lägger i ytterligare en växel.


Strax innan vi är hemma står mina och dricker i ett dike och Iluaq behöver vända för att komma upp och då hör jag ett morr från Atka! Vad är det NU?? Ytterligare ett morr senare när Iluaq vill sniffa med Atka på en fläck, men då var mitt tålamod slut och han fick skäll och skärpte till sig. Han fick ligga en stund under bilen och sova i lugn och ro när vi kom hem och var sedan igen som vanligt. (han ÄLSKAR att få ligga under bilen, så idag var vi rörande överrens om att det var där han skulle vara...annars brukar jag mest bråka om att han ska följa med in!)


Ja, man undrar ju hur det kan bli så här...och det är så trist! Nyligen gick vi en tur ihop och då hade vi alla tre hundarna i bredd och alla var så nöjda och glada... Ingen vill ju bråka, det blev nog bara för jobbigt och för nära samt att jag och pappa triggade den sista milimetern när vi skulle försöka få isär dom. Rullgrus och trillande gjorde ju det hela inte bättre...Atka har också haft ett par dagar nu när han ätit lite dåligt så kanske det också spelade in...vem vet...skulle önska jag försod hur dom tänker!


Från att varit redo att skickas på enkelbiljett till Sibirien så har Atka nu stigit lite i graderna och är nu bara nästan till salu på blocket   Iluaq är ju min gladpojke så honom är jag inte arg på alls   


Nä, om man skulle ut och köra trimmer och få rensat upp det jättehöga gräset i rastgården?

ANNONS
Av FRIDA! - 17 augusti 2010 13:44

Igår började jag och Iluaq på agility, mycket intressant! Det kommer bli ett väldans kutande fram och tillbaka i alla fall   Iluaq hoppade hinder och kröp genom tunneln och vi gjorde en del följsamhetsövningar. Tävlingslydnad är svårt med ben och armar man ska ha koll på förutom hunden men i agilityn ska man ha reda på hunden, ha koll på höger OCH vänster sidan OCH springa! Hjälpes, detta blir hjärngympa för matte! Iluaq fattar ju på tre röda och tycker det inte är nått svårt att hålla reda på fyra fötter, hinder och mattes godishand!   


Trädgården är i allmänt kaos då det bara regnar så jag aldrig får klippt något gräs eller rensat. Så lite pelargonfrosse får det bli, alla blommar nu och det är så fint! En och annan fuchsia snek sig in och lite annat också...

                        


Härligt med blommor!!!

ANNONS
Av FRIDA! - 6 augusti 2010 18:43

Har varit iväg och traskat på Hyssnaleden under två dagar!

Fick lite blodad tand sedan Ekledenturen så jag beslutade mig för att sticka ut på egen hand och testa lite. Ankom gamla kyrkan i Hyssna efter lite irritation på bensinmacken (NÄR ska man börja ta kort överallt??? SUCK!). Hade inledningsvis en del diskussioner med doggarna, var av den ene (Atka så klart) skulle gruffa med en golden (som gruffade hejdlöst, då det var inte så konstigt men inte ok för det!). Därefter var det bostadsområden med låga staket och hysteriska dommermannar...som tack och lov inte hoppade över! Lite fina vyer...


Sedan var det hästar...och fler hästar och så tillslut en häst som longerades precis brevid vägen. Atka gick helt i spinn, men hon var så snäll hon som var ute med hästen att hon saktade ner honom i skritt så vi kunde passera förbi utan att skrämma slag på hästen alltför mycket.


Sedan bar det uppför...och uppför...och PUST vad uppför och halt det blev. Men fint i bokskogen. Tog en liten paus och tittade på utsikten.

Traskade vidare och tog paus under en bok när det började regna. Det första regn och åskvädret passerade utan närmare nederbörd och vi kom till badplatsen och lunchade. Träffade Hanna som sedan gick med mig till min lägerplats, jättemysigt! Iluaq badade sisådär en 10 ggr under turen...så klart!

Lunchpaus vid stranden...

Sista stigningen upp till Hökås var JOBBIG!!! Vi pausade först vid stranden av Stora Hålsjön och skulle fika men så blåste det upp och det var gore tex på bums och när vi fått på oss det så kom regnet. BUSVÄDER! (Därav inga fina utsiktsbilder!) Åskan närmade sig och jag slet på uppför backarna, slirigt och massor av regn och tungt men upp kom vi! Sedan var det en lugnare trask tills jag sa hej då till Hanna som gick hem, hon bor precis i närheten (mitt rescueteam om nöden skulle inträffa!). Jag traskade upp till toppen och kröp in i vindskyddet och satt som bäst och ordnade till saker och ting när åskan kom rätt ovanför. Det small rejält när det slog ner i vindkraftverket precis brevid! Men snart drog det förbi och jag kunde laga min tortellini och bara bo in mig och vovvarna för natten. Atka och luaq somnade som stockar kl 19 och då hade vi ju traskat sedan kl 11!


Upp i ottan, hämta vatten och rasta och sedan sova mer. Kl 09 kom vi oss iväg och vädret såg bra ut. Tyvärr kom sedan regnet och min mor och far som skulle möta mig och ha en fin tur fick mest bara massa vatten på sig, himla synd! Vi hade tänkt mysa och fika och ha det bra men det hällde ner. Men en liten kort chockladstund hann vi mellan skrurarna trots allt. 3,5 timmar tog dagens tur tillbaka till bilen.


Jag är supernöjda med turen! Lärde mig dock ett par saker:

Köp ny ryggsäck!

Skavsårsplåster ska inte användas i förebyggande syfte, det blir skavis då!

Äta tillräckligt är svårt!


Undrar vart jag ska gå nästa gång...hmmm...*surfar iväg på intressanta sidor*...

Himla bra med skyddsvägg, hundarna stannade inne och det regnade och blåste inte in!

Mycket trött Iluaq har parkerat på liggunderlaget, så klart!

Solen går ner...

Vila på frukosten måste en trött vovve göra!

Finvädret innan regnet...Morgon vid Kattsjön.

Av FRIDA! - 3 augusti 2010 20:46

Ibland blir man bara så STOLT över sina hundar, att dom antingen gör rätt när man ber dom i en speciell situation eller att dom reagerar som man önskar!

Detta har nu hänt mig två dagar på rad och två gånger per dag!!! Kanske inte något stort egentligen...men man måste ju gotta sig lite i framgångar, så man har att ta av när man står där och svär över hundhelvetet   


I förrgår tog Iluaq en fågel (INTE det jag var stolt över, morrr!) som han snällt spottade ut när jag bad honom och stod och tittade på den. Atka, som också är en fågelmördare av rang, stog bara vid sidan av och la sig inte i alls. När jag sedan bad Iluaq gå vidare förbi fågeln var det svårt men han gjorde det. Alltså, STOLT över att Atka bara var supercool så jag kunde diskutera i fred med Iluaq och STOLT över att Iluaq följde med mig trots fågeln!   


Åkte till en kompis och hennes corsotik Freja för att ha lite vovvebus på kvällen. Iluaq och Freja rejsade som GALNINGAR och hade buskul, Atka hade mest koll på hönsburarna på grämattan (fågelmördare var det ja...suck...). Efter dom hade kutat ett tag tog vi en liten kortis för att dom skulle varva ner och då skulle vi gå över en liten plåtbro över en forsande liten bäck och jag tänkte att detta kommer aldrig att gå med Atka...som bara gick över! Visst, jätteläskigt tyckte han men han tvekade inte: STOLT!!! Vi gick in och mina hundar fick sitta fast vid varsitt träd och båda slutade snart att gapa och låg tyst och snällt och väntade: STOLT IGEN!  


Idag hände det nya saker, det första ett test som föll väl ut...tur det! Men man måste prova ibland!

Traskade med doggarna lösa på vägen och hade mina aningar att far med hund kunde komma susande på cykel och bingo, där kom dom. Pappa stannade (TACK!) och jag konsentrerade mig på att få stopp på Atka...som STANNADE!!! STOLT!!! Inte på en gång, han gick en bit men ändå så var detta så himla BRA av honom!!! Iluaq fick springa fram som han ville men Atka ville jag ha i koppel, då han och Dudde har haft det lite spänt runt pappa tidigare, men det har varit lugnt ett bra tag, men man vet ju aldirig om det blir fel. Dock är ingen av dem någon som vill bråka och det är skönt   Så gick vi förbi i sakta mak och Atka var helt lugn och ville äta godisar!


Möter mamma lite senare med båda hundarna i koppel, dom får sitta kvar medan jag går fram till mamma, hälsar och går sedan tillbaka och båda är så duktiga och sitter still! Var OCKSÅ bra ju!

Traskade in i skogen och plockade hallon och båda vovvarna satt snällt och väntade, himla bra passivitetsträning! Lite kantareller fick vi också med oss hem, mums! Så nu ligger det två nöjda doggar här och slappar och jag gläds åt dessa bra händelser, man måste skryta lite som sagt!  

Träningstävling i lydnad!

Den ler- och vattenälskande malamuten...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se