Sent om sider ska jag också avrapportera från övernattningsturen!

Kan konstatera att det gav mersmak och det redan planeras för nya vandringar med packning, kanske inte med ett tält från rust för 99kr, men hittar jag inte något nytt innan det bär iväg igen så får det duga   

7 personer och 8 hundar möttes i 15 grader och moln i Seglora för att traska ca 2 mil till en sjö längs Ekleden, för att där tälta och dagen efter ta oss dom sista kilometrarna till bilarna. Packningen blev på 17kg, lite mer än jag hoppats men så hade jag också packat ner lite god mat också...

Iväg bar det, alla hundarna var jätteduktiga och det var ett pratande och fotande, Trode Atka och Iluaq skulle ha massor med stolleryck men icke, dom traskade på så snällt så efter att vi haft lite krumbktande precis i början. Vi stannade och fikade på en fin plats och efter ca 12 km var det dags för lunch. Då var jag ganska trött måste jag säga...i huvudet och så hade jag ont i fötterna (som alltid är lite besvärliga). Men lite mat och att ligga utsträckt på liggunderlaget gjorde susen! Iluaq var också trött och sov lite men Atka var i god form

När vi senare stannade för paus och hade kanske fem km kvar infann sig den kollektiva zombiformen. Alla var tysta, tuggade lite nötter och annat välbehövligt och stirrade trött framför sig... Något sammanbiten blev jag sista sträckan då jag hade enormt ont i fötterna och vi dessutom gick fel och fick vända, varje meter var lång...men så kom vi fram, UNDERBART!!! Då känndes allt plötsligt bara kul igen!

Av med paltorna och i sjön för ett bad, jätteskönt för svettigt hade det varit. Hundarna tvärsomnade vid var sitt träd   Sedan inträdde ett pysslande och ett fejande, ett tältresande och matfixande...tills vi alla satt där vid brasan och tuggade i oss ljuvlig mat. Hade tortellini, pesto, fetaost, tomater, sockerärtor och massor med oliver...heeeelt ok! Hade faktigt förtjänat det!   

Atka satt naturligtvis närmast oss, han är ju hopplös på att sitta långt borta och han blev bortskämd av Therese som klappade honom länge på huvudet, han var så nöjd. Iluaq var supertrött och somnade sött ett par meter bort. Hade tyvärr fr tunn sovsäck, temeraturen sjönk till kanske runt 8 grader på natten och det började regna så det blev inte så mycket sömn. Iluaq fick komma in och sova i tältet ett par timmar och sedan Atka.

På morgonen regnade det och när vi började gå hade det tagit i ordentligt så det var totalt genomblött gäng som anlände bilarna. For hem, duschade, åt, la mig och sov ett par timmar...och sedan trode jag att ryggen GÅTT AV! MIN GE vilken stel kropp man fick! Det känndes att ha traskat med packning vill jag lova och blåmärkena på höfter och nyckelben bekräftade, men KUL var det!!! Så nu planerar vi glatt nya upplevelser....vart bär det av och när?

Jag och vovvarna!

Nästan hela gänget! Kolla in Berta i vagnen så bra hon har det :) Turens glidare!

Lunchpaus...  

Den supertrötta Iluaq, inte lätt att gå så långt med alla vovvarna när man är så liten...egentligen  

Äntligen mat och vila!

Den bortfjäskade Atkamyshunden! Goding som skötte sig så fint!    

 

Christina

31 juli 2010 19:41

Det ser jättemysigt ut på bilderna. Och vilken lyxmat du hade med dig - helt rätt, man måste äta gott när man vandrar och sätta lite guldkant på tillvaron i skogen. :-)

http://malamuteberger.bloggagratis.se

 

Brittis

2 augusti 2010 10:35

Ser jättemysigt ut men också lite tungt...har också problem med fötterna när det blir för långa promenader men är nyfiken på nästa omgång :-).

 

Krister Sand

3 augusti 2010 14:16

Kul att se att ni rör på er! Men ett bättre tält måste du skaffa. Sen ser det ut som att jag kan lära dej en lite om packning. Det tyngst högst på sommaren och lågt nere på vintern när du står på skidor. Får du upp tyngden ordentligt så går den bättre rakt ner genom ryggraden och du orkar lätt bära 5 kg till och du får inte lika ont i axlarna. Skaffa klövjeväskor till hundarna så kan dom bära sin egen mat och utrustning, samt en del av din skrymmande packning också. Då blir det en fröjd att gå! Låter inte bra att du får problem med fötterna, men jag vet ju å andra sidan inte vad du har på dom. Det är det allra viktigaste och jag kan varmt rekommendera ett par äkta Lundhagskängor, som du dessutom kan få formsydda för en klart överkomlig penning om du har konstiga fötter. När du sedan kommer upp på fjället kommer du förstå den överlägsna fördelan av att ha en gumminederdel jämfört med alla Alpkängor.

 

Krister Sand

3 augusti 2010 14:18

Köp ett par riktiga Lundhags. Fyll dom med ljummet vatten i en timme och knata sedan en mil eller två. Då kommer du aldrig ha problem med fötterna igen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nog för att jag har en liten gap och skrik AB till vovve (läs Iluaq) men det finns gränser! Nu låter det som om jag startar larmet i bilen och/eller misshandlar något stackars djur (inte hund alltså), varje gång som jag öppnar en dörr. Jag blir döv, ...

En i allmänhet ganska trist dag...och vecka egentligen. Atka är sjuk igen, har fått tillbaka urinvägsinfektionen men denna gången med äggvita i urinprovet och förstorad prostata. USH! Stackarn får nu äta antibiotika och dessutom blev han kastrerad ...

Idag fick det blir personspår till båda vovvarna. Både korta och i ordentligt med vind så jag visste ju inte helt hur det skulle gå...länge sedan dom spårade också! Iluaq fick sitta och gapa vid trappan och jag gick iväg med Atka. Han var så supe...

Tycker ni det har helt dött av i min blogg? Det har det tyvärr...men har lite att skylla på... Har haft brist på egen dator men har nu införskaffat en! Har tillfälligt tre jobb och ett styrelseuppdrag...tar liiiite mer tid än innan! Har två w...

Idag kastade vi oss ut i det vackra vädret på en något annorlunda tur, visade det sig! Magnus åkte först på skotern och jag efter med hundarna på släden och sist kom mamma och pappa med Dudde på skidor. Ute på mossen var det helt underbart vackert!...