Ja, här går det ett steg fram och två tillbaka. Blir frisk från min seeega förkylning och vad händer? Jo, jag blir magsjuk! Hur snällt var det? Försöker repa mig men det verkar vara lika seg variant som förkylningen...så lite synd om mig nu tycker jag faktiskt! Man känner sig fasligt klen när man inte kan gå med hundarna 200m en gång! Men dom är underbara mina små luddhögar, bara gillar läget! Jag är imponerad!

Mamma skulle vara snäll och ta ut dem på prommenad i förrgår och jag rustade henne med lite godisar och koppel. tittade ut genom fönstret och såg henne inte, trode hon skullehunnit upp  backen vid det här laget...hmmm...går och tittar ut genom fönstret och bryter ihop av skratt! På gården ligger Atka på rygg och myyyser och Iluaq ligger brevid och tittar på mamma och liksom undrar, vad är det du vill att vi ska göra egentligen? Vaddå gå prommenad, varför det? Sa till mamma att ta Atka i koppel några meter så följer han nog med och det gjorde han också, knasvovven!  

En liten detalj som jag glömde tala om för mamma var att när vi vänder så får vovvarna oftast värsta busrycket och vill kuta hemmåt och busa på vägen och det har dom fått göra nu. Iluaq är lite tokig hund som drar när han ska HEM inte IVÄG! Och för att inte uppmuntra detta så undviker jag att ha dem i koppel hela vägen hem, utan bara korta bitar för att lära Iluaq att inte dra. (går bra f.ö.) Men mamma visste inte detta och från att ha gått med två snälla icke dragande draghundar fick hon plötsligt 70 kg gallopp framför sig och bus och snack och bus igen. Men hon klurade ut att släppa dem måste vara det bästa!   Dom kutar ju inte hela vägen hem utan en bit och så kommer dom och kollar att man är med, duktiga vovvar!

Mängden godis på prommenaderna är enorm, men dom har finfin kontakt så jag vill jobba så mkt jag kan på det nu när det är snö och inte så mycket dofter. Märktes stor skilnad bara idag på morgonrastningen att dofterna kommer fram när det tinar. Dom är så duktiga att prommenaderna blir bara träning och jag måste ta dem i koppel för att dom ska vila lite! Man kan bara hoppas och jobba stenhårt och se OM jag kommer att kunna ha båda vovvarna lösa i framtiden...jag HOPPAS för så lyckliga dom är då!

Fyndade tre lampor på auktion igår för 20 kr, ska bli kul att få upp dem idag! Vore kul att få köpt bokhyllor snart också, så trött på alla kassar på golvet! Det finns att göra på husfronten...kakling av badrummet står näst i tur. Fast först av allt: BLI FRISK!

Idag fick det vara nog med sjuklighet så jag for till jobbet. Inte var jag pigg nog egentigen...suck...Tur jag fick gjort lite innan jag åkte och att jag kan jobba vidare hemmifrån imorgon, blir kanon. Vovvarna fick följa med till jobbet idag då jag hade en lite kortare dag. En fröjd att Iluaq nu inte kräks i bilen, det verkar vara rätt ok med honom nu! Ibland händer det men mest på min egen väg där det är skumpigt. Men det verkar växa bort och det är det viktigaste, puh!

Vi tog en liten rastrunda när vi kom fram och så fick vovvarna sitta i bilen och mysa medan jag fick lite undanjobbat. Det är en fröjd med polarhundar som trivs fint i kylan i bilen, men två vovvar värmer ganska bra kan jag säga! Vid lunch tog vi oss en runda runt villakvarteren och dom var båda jätteduktiga när det kom bilar och folk, kul! Iluaq plöjde sig fram i snödrivorna, snösork som han är. Undrar hur detta ska gå när snön tinar...får verkligen hoppas att han inte är lika mycket lersork!

På slutet av turen kom en man med en hanhund och han var så jättesnäll och gick tillbaka en bit så vi kunda passera. Svårt med utrymmet när det är jätteplogkarmar överallt! Atka laddar för alla hundar han ser nu så här måste läggas ner tonvis med träning igen. Vet inte riktigt vad det är  som trïggar honom men lägga tid på det är ett måste. Han ska inte lära Iluaq dessa dumheter heller ju!

Iluaq skulle få en liten snabbrastning innan vi åkte hem för han blir så uppslukad att han glömer kissa och det gjorde han inte förens han kom hem idag heller, knas! Men ut i snön och ploga runt med huvudet låååångt ner och så upp och titta strålande på matte, vad jag skrattade! Folk som går förbi måste ju undra vad min lilla hund gör i snön egentligen och speciellt när han rullar nedför plogkarmar och liggar vid mina fötter och bara gosar i snön! Hihihi!Han är helt tossig!

När vi kom hem blev det prommis med massor av godis i fickan, som dom äter dom här två! Men dom gör sig också förtjänta av det och jag ser det som investering i bra kontakt och inkallningsträning med Iluaq! Men dom är så bra att dom glömmer att bara gå på prommenad! Dom hänger vid min sida och har stenkoll, härligt! Så det blir koppel på för att ta träningspaus! Men inte på vägen hem för Iluaq ska KUTA hem och drar i kopplet då, så det undviker jag medan jag tränar koppel på väg ut, som går kanonbra.

Igår bar dom mina vantar hem men Iluaq tappade sin när han såg pappa så jag tog den med sista biten och hittade Atka hemma som vanligt...men UTAN vante! Efter en stunds letande studerade jag Atka istället och som han sneglade mot en lite kulle i snön...aha...en nedgrävd vante! Tokhund! Han har aldrig gjort det förut, men det är väl för att inte Iluaq skulle få den! Hihihi!

Nu ska matte vila sig så kanske hon blir bättre någon gång...vill bli frisk NU!!!

Det har snöat hela dagen och vi har över en meter snö! Helt enormt! Pappa har slitigt med att försöka ploga vägen och ännu är det inte farbart för min lilla ford...och mer snö kommer det. Blåser som tusan nu så det är att hålla tummarna för att strömmen inte går!!! Ingen kamin ännu...

Atka och Iluaq tyckte den här mängden snö var sådär, dom har mest myst inne idag faktiskt...polarhundar...hmmm...Nu börjar dom dock lessna på att matte är sjuk märker jag...önskar hett att bli frisk men bara minsta ansträngning gör ju att jag hostar som en tog och huvudvärken den sitter där den sitter...faktiskt lite synd om mig...eller?   Nog med gn'äll, här kommer foton!

Släden är väl begravd...

Lite vovvebus också idag!  

Jaha, här sitter jag, helt insnöad! Det är surrealistiskt mycket snö! Jag älskar vintern...men...nu...räcker det snart med snö! Kan inte vara långt från metern nu, det är i alla fall helt omöjligt att ta sig fram! Lite bilder från morgonens rastning med vovvarna...jag gick inte långt!

Översnöade bikupor...  

Växthuset...känns som om odlingssäsongen är långt borta på något vis...

Var på Malamuteveckan i Särna för första gången i år och hade stora planer på att köra 2*3 mil. Dock vaknade jag på söndag morgon och var förkyld och är det FORTFARANDE! MORRR!!! Kanske jag misskötte min förkylning något...bara lite...flera gånger...men man kan ju inte vara i Särna en hel vecka och inte åka skidor alls, eller hur?

Det blev i alla fall en tur på milen och två svängar nere på sjön under veckan, alltid något. På söndagen stod jag plötsligt med väst på mig och var funktionär på polarhundsmästerskapen, hur gick detta till? Men skulle jag ändå stå där kunde jag ju göra lite nytta...vilket inte var så mycket. Hjälpte ett storspann med malamuter till start, alltid lika kul, mycket power!

Malamuteveckan var trevlig, massor med mysiga människor som orkade med tjogvis med frågor! Tack för att ni är så tålmodiga!!! Iluaq hade 4 syskon med på plats så en hel del valpbusande blev det, jättekul! Men att brorsan väger 17 kg och Iluaq 27kg...det var...intressant, hihihi! Iluaq var störst...och försiktigast och fick totaldäng av syrran! Brorsan Harry med Sofia i andra änden och vi for ut på isen och körde premiär med skidor med valpar i sele och lina. Dom var kanonduktiga, även om dom ville busa mest! Men dom gick frammåt också och jag är säker på att jag kommer få en stark vovve, hade fullt sjå med att hålla farten så att Iluaq inte skulle dra mig!

Kul var också att Iluaq och Atka trivdes så fint i bilen bakom grindarna. Trots att det stod ett 4-spann brevid bakluckan (för vägning av släde) så sa varken mina eller deras vovvar något. SKÖNT! Annars var det litet slitigt för hanhundarna, vi hade löptikar på plats  

Detta får räcka så länge från malamuteveckan, det kommer droppande anekdoter så småningom...men lite bilder kan jag fixa! 

Ulricas fina stuga där hon bodde under veckan!

Ulrica fixar lite under turen där jag fick åka med i släden efter 5-spannet, kul upplevelse!

Jag fick låna en lätt släde och tog en kort tur i solen under veckan...

Valpar av alla slag, två som fyrbenta! 

Wolf och Karina. Wolf var lite muttrig på Iluaq så han fick sitta i knät istället! 

Iluaqs första skidtur!  

Buspojkarna! Lite dra, mycket busa så klart!  

Tracy, Iluaqs mamma! 

Kölddimma över isen...

Underbart när man har läsare som undrar varför det inte är uppdaterat i bloggen   Så glad jag blir!!!

Är hopplöst förkyld, var sjuk hela malamuteveckan i Särna   och KANSKE jag misskötte snuvan en aning...eller två...så nu får jag stå mitt kast och ligga i soffan. Hoppas bara jag klarar mig från inflamationer av olika slag! Lovar både berättelse och bilder så snart jag orkar konsentrera mig mer än 5 minuter i taget...Trevlig har det varit i alla fall!

Imorgon bär det av mot Särna och Malamuteveckan! Första gången jag ska dit så jag är lite pirrig! En hel veckas hundkörande och vovvepratande ska det bli och jag hoppas jag träffar på trevliga och glada människor, för jag känner knappt någon...iiihhh!!!  Har dock hört att det är nyttigt att utsätta sig för lite ibland... 

Under veckan ska jag lyssna på både foder och massageföreläsning och förutom det mest vara ute och njuta! I slutet av veckan ska jag köra ett prova-på lopp som är 2 X 3 mil, dvs. 3 mil dag ett, sova och så 3 mil dag två...mycket intressant att se hur DET ska gå...låååångt...jobbigt....hihihi! Känns bra att bara testa också och inte känna press att man måste klara det på dom 6h totalt (båda dagarna tillsammans, 3h/dag) utan kan ta den tid det tar och känna på det lite...

Återkommer förhoppningsvis trött, lycklig och uppfylld av en hel veckas totalt hunderi!!!

I morses tittade jag ut genom fönstret och stog och funderade ett tag...visst är det där en buske? Väldigt mörk buske? Kan jag ha missat att den busken faktiskt växer där? Hmmm...ok, dags att hämta kikaren, men visst är det en buske det där! Jösses, jag ser säkert helt galet, det är nog en buske...Hämtar kikaren...tittar på busken...busken viftar på öronen...busken är definitivt en älg! Har aldrig tittat så ingående och nära på en liggande älg! Det var som ett stort huvud bara (med viftande öron så klart) och resten av kroppen syntes inte på grund av all snön! Det är ju BRA med snö här nu! Atka var mycket intresserad och spanade intensivt på älgen, han fattade så klart redan innan den steg upp att det INTE var en buske! Det tokiga var ju att han och Iluaq var ute i över en timma på andra sidan huset på morgon och inte kände lukten! Snacka om vindstilla morgon! Dessutom -12 grader och massor med snö, så doften blir ju ganska så klen...

Här kommer bilder på...busken/älgen   

En buske, helt klart!

Absolut det bästa med hela älghändelsen...älgen har mumsat lite tall och traskar ner mot iskanten...står och funderar och vädrar i luften och ser ut som om han gör sig redo för sin dag...sedan älgar han i sakta mak iväg längs kanten...så där som bara älgar kan...underbart vackert!

På tisdagen kastade jag mig iväg på skidor med Atka efter jobbet. Pappa hade försökt köra upp spår på sjön men den var under snön täck med 15 cm vatten! Vart kommer allt detta vatten plötsligt ifrån?! Mutter mutter...

På mossen gick det i alla fall fint och jag och Atka kan ut till Orrhuset och tillbaka innan det började snöa alltför mycket och bli alltför mörkt. Trode den turen var på kanske 3 km men upptäckte väl hemma att det var närmare 6km! Känndes fint!   

Under natten kom massor med snö och körningen ned för den egna vägen var...intressant...15 cm nysnö och bara ett par grader kallt gjorde att 30km/h var ett måste! LIlla forden fick ploga sig fram men ner kom vi utan incidenter och vidare till jobbet var rena barnleken i jämförelse! Dock tog det 2h...zzz...

Igår kväll blev det prommenad med båda vovvarna nedför vägen. (enda gångbara stället just ju, det är ju asmycket snö!!!) Iluaq går fint i koppel tills man vänder hemmåt...fast då har han haft sådan focus på mig och varit "vuxen" att han är mentalt helt slut. Atka död på hemvägen ner i snön och vägrade gå upp från vad det nu var som luktade mums. Iluaq låg också i hålet och jag SLET upp dom därifrån. Atka blev putt (kanske inte så konstigt) och tog ut detta på Iluaq, ett himla liv blev det! Förbannade hund! Han var på honom två gånger men sedan var allt lugnt och fint...

Antagligen hände något som jag missade och Atka tyckte det var bäst att trycka till Iluaq. Dock så himla svårt att veta hur man ska reagera i det läget! Ska man bara låta det vara? Ta isär dom bara? Gräla på Atka? Jag tyckte ju inte att Iluaq gjorde något alls! Atka är helt i sin egna värld just nu, han gr och trånar efter Fröja som åkte i söndags och som hade börjat löpa...Han är grinig och ettrig och sur...Iluaq fattar nada! Det är i alla fall vad jag tror, för han verkar inte ha ont, men så klart blir matte nojig till tusen!

Idag ska det packas allt inför resan på lördag till Särna och malamuteveckan! Pappa är urförkyld så jag går mest runt och hoppas att dom baciellerna inte ska få fäste! Imorgon är det en sväng till stan för klippning (typ 4 mån sedan sist,,,,) och inköp av några prylar som behövs inför resan. Lite fika med mamma på cafe ska det nog också bli!   

Nu lite bilder...

Finns det mer godis???

Plutten har växt :)

Ser extra ombonat ut i kojan nu med all snö! 

Morgonaktivering: kattknaprisar i snön, leta på grabbar! 

Först egen prommis med Iluaq...man kan säga att han har koll på korvfickan :)

Detta är min cykelväg...svårt att tro nu!

Höga snökanter...

Dom jättefina grindarna pappa fixat till min bil! Fungerar kanon! Atka fick lite mindre utrymme men verkar inte bry sig och Iluaq kan numera vända sig om! Nu kan vi fara vart som helst, vi är redo :)